tisdag 31 januari 2012

Tre mästare

Nu på kvällen läste jag ut en bok, som jag på något sätt önskar att jag hade oläst, framför mig. Eller kanske inte, denna bok kan man säkert läsa flera gånger, och hitta nytt i den varje gång, men det känns lite vemodigt att ha läst ut den. Boken heter "Tre mästare - tre trädgårdar, Per Friberg, Gunnar Martinsson och Sven-Ingvar Andersson" av Lotte Möller (2006).

Carl Otto Werkelid skrev i sin recension i Svd : "Det råder ingen påfallande högkonjunktur för gubbar. I synnerhet gamla gubbar är rätt ute. Gårdagens dumheter upprepas i dag, men med nya nonchalanta förtecken. Så modigt! är alltså det första jag tänker vid åsynen av Lotte Möllers nya bok. Och så roligt! Inte just att det är gamla herrar hon skriver om men att det är just dessa tre, Sven-Ingvar Andersson, Per Friberg och Gunnar Martinsson. Alla över 80 nu tillhör de sedan många decennier trädgårds- och landskapsarkitekternas internationella elit samtidigt som deras nunor sannerligen inte är uttjatade på tidningssidor eller i television i trädgårdslandet Sverige. Lotte Möllers idé att uppsöka dem för enskilda intervjuer men också att sammanföra dem för att resonera om sådant som väglett dem är värd en hyllning bara den. Resultatet, Tre mästare tre trädgårdar, har dessutom blivit sådant att det manar läsaren att tänka själv, ana undertexter, söka sig vidare i sammanhangen."..."Att platsens atmosfär, stämning och inneboende vilja är viktiga inslag i en trädgård vet vi; Lotte Möller för därutöver in begreppet psykotopi i sammanhanget, den brittiske trädgårdshistorikern Tim Richardsons term för de känslor vi får i en trädgård och hur de känslorna styr vår upplevelse av den. ”Trädgården i mig och jag i trädgården”, sammanfattar Möller. Och efter att i föredömliga koncentrat ha presenterat samtliga de tre mästarnas anmärkningsvärda karriärer konstaterar hon: ”Professorernas trädgårdar är starka psykotopier… Här finns ingen ängslighet, inget plotter och ingen inställsamhet. Att hållas ogräsfria är inte den yttersta meningen med dem. Här är högt i tak, om man kan säga så om trädgårdar.”

Det är alltid intressant med personporträtt och livsöden, och detta, i kombination med en slags kort historisk tillbakablick på svensk trädgårdskonst och landskapsarkitektur, i en grafiskt fulländad bok med skönflytande prosa och vackra fotografier - detta är njutbart.

lördag 28 januari 2012

Bokefterlysning

Jag efterlyser boken "Växtkomposition-idéer från Enköpings parker" av Ann-Christine och Dan Rosenholm, 2008. En ny favoritbok, som jag lånat på biblioteket, men som dessvärre inte finns att köpa längre. Paret Rosenholm har blivit några av mina favoritträdgårdsskribenter. Det känns alltid så snöpligt när en åtråvärd bok inte finns till försäljning längre. Det får bli antikvariatssök.

söndag 22 januari 2012

BBC kan sin sak

Om ni, liksom jag, tyckte att programmet Österlenska tädgårdar, på SVT, var en besvikelse i onsdags, kan jag rekommendera ett besök på You Tube. Via http://blandrosorochbladloss.blogspot.com/ hittade jag programserien How to be a gardener, en BBC produktion. Så, är ni sugna på mer handfasta trädgårdstipstips, varsågoda:

Snö

Och så kom snön, säkert två decimeter. Som tur var hann vi åka till tippen två vändor, med gammalt virke, innan snön. Tanken är att det skall bli fint bakom ladan, så att vi  kan spänna upp en hängmatta i de enda hängmattevänliga träd som finns på tomten.
Hunden Albin vill bara gå in.


Vi har sett så många jägare i vinter, och nu också ett jaktbyte.

torsdag 12 januari 2012

Piet Oudolf

Känner ni till den holländske trädgårdsdesignern Piet Oudolf? Jag tycker att han skapar sådana fantastiska miljöer. Titta in på hans hemsida så får ni se. Han har ett sådant flödande, böljande sätt att skapa så mjuka naturalistiska planteringar, att jag häpnar.
Bild från Piet Oudolfs hemsida.
I Sverige kan man beskåda Piet Oudolfs kreativitet i Enköping och Sölvesborg (!). Jag håller själv på att skissa på en liten torprabatt till denne mästares ära... :)

söndag 8 januari 2012

Trettonhelgen

I helgen beskådade jag Ätran, som verkligen har svämmat över sina bredder. Fält var översvämmade, vissa hus och trädgårdar låg under vatten. Var kommer allt vatten att ta vägen? Hur påverkar det jordbruket i vår?

Under en skogspromenad träffade vi på vildsvinsjägare igen. Den fina jakthunden, en östsibirisk laika, hade många blessyrer från närgångna vildsvin, bl.a. en titanplatta inopererad i höften. Jägaren visade oss hur han kan följa sin hund med GPS, något som tydligen verkligen har förändrat jakten. Här kan man läsa lite mer om detta: http://www.jaktojagare.se/genom-kikarsiktet/gps-pejlen-har-forandrat-jakten.Vi hittade både kantareller och trattkantareller i skogen! Ur led är tiden...

Vi roade oss med att gräva ut lite vid ladan, där marknivån höjts genom åren och jorden låg an mot fasaden. Med spett lyckades vi baxa upp en stor sten som irriterande legat i vägen för en dörr. Det verkade som om det myckna regnandet gjort många dörrar skeva. Får se om det rätar ut sig fram mot vårkanten. Eftersom det inte var någon tjäle grävde jag ett planteringshål för en framtida rhododendron i skogsbrynet. Platsen är väl vald: surjord (ljung och blåbärsris) och högt grundvatten vad det verkar. Hoppas den kommer att trivas.

tisdag 3 januari 2012

Trädgårdslitteratur

Okej, jag erkänner: jag har läst några trädgårdsböcker under julen. En som jag tycker mycket om är "Trädgårdsmästarnas Sofiero" av Christel Kvant. Ni vet, hon med den fantastiska trädboken "Trädets tid". Den förstnämnda boken handlar just om Sofieros trädgårdshistoria, som ju började med att Gustav den VI Adolf ("Rododendronkungen") och hans Margareta flyttade in där år 1906, och påbörjade skapandet av slottsparken. Kanske var det för att jag ju var där i somras, och vet hur det ser ut, som jag tycker den är extra intressant, eller kanske för att tanken på dessa kungligheter och deras trädgårdsintresse är inspirerande, eller kanske för att Christel Kvant har ett så njutbart sätt att skriva.
Jag har på något sätt kapitulerat för rododendron. Från att ha varit en, i mitt tycke, skränig och prålig buske, finner jag den nu intressant och lite fascinerande. Så intressant att jag lånade "Sofieros rhododendron" av John Moscoso. Författaren har under sju års tid arbetat med att dokumentera och vetenskapligt bestämma Sofieros alla rododendron (över 10 000 buskar, nästan 350 arter...). Vilket jobb!

Andra trevliga böcker är "Din guide i plantskolan" av Dan och Ann-Christin Rosenholm, "Plantskolor värda en omväg" av Susanna Widlundh och "Planera trädgården" av Anders Dagsberg.



Just nu håller jag på med "Den underbara blomman" av Marie och Björn Hansson (som för övrigt ligger bakom den utmärkta perennboken "Perenner"), ett "kulturhistorisk strövtåg från tiden för Semiramis hängande trädgårdar fram till våra dagar". Boken är en historisk översikt över blommans betydelse genom historien.
Den blåsiga och regniga vintern har varit som gjord för stugsittande och bokläsning. Nu pågår parallellt skrivande av listor inför kommande trädgårdssäsong. Pionfröna har fått flytta in i kylskåpet, trots övriga familjens knorrande. Två påsar luktärtor är inköpta per postorder, toarullar har börjat att samlas i papperspåsar inför vårens frösådder...denna vecka är sju minuter ljusare än förra veckan, ja, nu vänder det!