lördag 25 december 2010

Bakåt och framåt

GOD JUL kära lilla torp, alldeles inbäddat i snö i skogen! Nu går vi mot ljusare tider... hurra!

Om året som gått, vårt första år med Torpet, tänker jag:

  • Det är bra att låta saker ta tid! Det är en balansgång mellan att vara snabb och få saker gjorda, och vara för snabb och göra saker på ett sätt som man sedan ångrar.T.ex. målade jag alla fönster i zinkvitt, utan att bryta färgen - vilket jag nu känner att jag vill göra om, när orken infinner sig.
  • Gammalt byggnadsmaterial och gammal byggnadsteknik är fantastisk vad gäller kvalitet och hållbarhet. Den nya verandadelens fönster höll i två år, jag kunde dra loss färg och kitt i sjok i höstas. Farstugolvet är nu rejält slitet och behöver nog bytas - efter 140 år!
  • Alla årstider har sin charm. T.om. hösten som kan upplevas tråkig i stan, bjuder på fina naturupplevelser.  Naturen har en förmåga att bjuda på den där lilla iakttagelsen som räcker för att den dagen skall kännas intressant.
  • Att naturens kretslopp och cirkulära vardande ger tillvaron en förutsägbart meningsfull rytm.

Planer för 2011 som känns realistiska att genomföra:

  • måla om fasaden. I dagsläget Falu röd, men jag vill egentligen ha Falu ljus. Eftersom ladan också är i Falu röd känner jag mig tveksam till att byta färg på Torpet. Jag vill att gårdsbilden skall upplevas sammanhållen, också i färg. Vet dock inte hur stor skillnaden kommer att upplevas vid ett eventuellt kulörbyte?
  • Skrapa ytterdörren ren från blå färg och måla den ockragul.
  • Kitta och måla de två återstående fönstren med innanfönster. Frågan är om jag ska stryka alla fönster  utvändigt (nuvarande zinkvita) med brutet vitt också? Undrar i så fall hur många strykningar som behövs? Är vit fönsterfärg i regel alltid bruten?
  • Göra i ordning lilla ingången: spont på väggarna, ta fram murstocken.
  • Plantera i rabatterna! Få kaprifolen att klättra upp och bilda spaljé. Dalta med pionen som fick 5 dagar på sig i jorden innan den täcktes av snö. Få åtminstone en luktärt att kringla sig upp på växtstöd.
  • Ta del av Torpets historia genom förra ägarna.

Något mindre prioriterade projekt:
  • ta ned innertaket i kök och sovrum och förhoppningsvis hitta ett fint kilsågat tak under.
  • ta oss en seriös funderare på hur man skulle kunna inreda vinden.

Härligt, härligt att kunna tänka framåt igen, på andra sidan årsskiftet.

söndag 12 december 2010

Skidor och fåglar

Helgen gick från vintervackert via töväder till riktigt kallt igen. Höjdpunkt var att vi åkte skidor. Det var länge sedan. Mysigt att åka genom skogen med snötyngda granar.

Innanfönstren är nu på plats. De passade precis - förutom en överlapp på 1 cm. mitt över fönstrets mittpost. Har jag mätt så klantigt? Lärdom: spara alltid en kopia på skiss som du skickar till hantverkare. Plåtarbetet över spisen är också klart. Lärdom: specificera alltid noga hur du vill ha arbetet utfört. Alla hantverkare tänker inte lika (estetiskt) som du. Men det blev ändå varmare i köket. Bra. Den nya, rätta spisen är också installerad. Lyxigt att slippa laga all mat på en enda långsam, platta.

Helgnöje så här under vintern är också att såga och hugga ved. Vi har en massa spillvirke som vi sågar upp och eldar med så här på vintern. Det är ett  kontemplativt arbete och det luktar gott av trä.
Här står gärna jag eller A och sågar.

För länge sedan hade vi förmodligen haft sällskap av hönor.
Ett annat nyupptäckt nöje är att spana på småfåglar. Vi har ju talgbollar och frön som dinglar från ett litet,spensligt körsbärsträd. Jag, som annars har ganska svårt att sitta still en längre stund, kan placera mig med kikare vid ett lämpligt fönster och spana ut, länge. I helgen såg vi:                                                     

Nötskrika

Domherre
Detta föranleder en ny lista på bloggen: Fåglar vi sett (och lyckats identifiera). Jag hoppas på att snart kunna skriva dit min favoritfågel: "uggla". Har funderat på att sätta upp en kattuggleholk på ett träd bakom ladan.


Vi hann också köra av vägen, ned i en snödriva. Andra gången vi lyckas med detta på torpet. Första gången var på sommaren, mitt ute i ingenstans. Som tur är lyckades vi backa och baxa oss ur det hela bägge gångerna. Nästa bil skall bli något lite tuffare än en Citroen C3.

torsdag 9 december 2010

Fönsterförväntan

Förra helgen hämtade A tre nya innanfönster från Överlida Fönsterabrik. Han körde förvisso fast på skogsvägen och fick pulsa fram med dem, men nu befinner de sig i tryggt förvar i vårt utkylda torp. Jag får äran att sätta in dem till helgen. Skall bli spännande att se om måtten passar. Jag fick beröm från snickeriet över mina petiga skisser. I annat fall står vi tillhands med en hyvel... Jag har sett att det fönster i österläge, som sakna innanfönster, får en tunn ishinna som sedemera smälter på dagen om solen ligger på. Då rinner vattnet ned på fönsterkarmen och golvet. Inte bra. Nu skall det bli ändring på detta! Västerfönstrena får inte lika mycket sol i vintertid, så de är mer konstant frostiga, modell permavinter.

tisdag 30 november 2010

Grundvärme

Jag ställde en fråga på Byggnadsvårdsföreningens hemsida igen, denna gång om värme:
Har ett timrat hus från 1870 som vi använder på helger och somrar. Vi har dragit in el och har element samt en kamin. Vi brukar stänga av värmen när vi inte är där. Senast vi kom var det några minusgrader inne, men under det att vi var där var temperaturen uppe på ca 17 grader (element och kamin). Nu till frågan: mår huset dåligt av dessa korta uppvärmningar (varannan helg under höst/vinter)? Bör det vara lite värme på jämt? Vi har inget vatten indraget.

En ytterligare fråga: hur kallt kan det bli inne i ett hus, jämfört med utetemperaturen. Dvs. bli det alltid varmare inne i ett ouppvärmt hus, jämfört med kylan utomhus?

Och dagen efter kom svaret:

Vid varje uppvärmning från så låg temperatur så bildas kondens och materialen kan ta skada av de rörelser som uppstår. Bäst är om du kan ha en viss grundvärme på (ca 5 grader). Då får du också till ett behagligare klimat mycket snabbare när ni är där.

Det blir lika kallt inne som ute.

Kanske inte helt oväntat vad gäller grundvärmen. Saken är ju bara den att när elementen är på max, och det är minusgrader ute, blir det inte speciellt varmt inne ändå (utan kaminen). Och vi vill inte ha elementen på max jämnt när vi inte är där. Så frågan blir: hur varma kommer vi att behöva ha elementen för att uppnå ca 5 grader? Och faktiskt, som svar på det sista konstaterandet ang. att det är lika kallt inne som ute, jag trodde att de tkanske skulle vara lite varmare i ett (nästan) slutet rum, jämfört med utomhus.

söndag 28 november 2010

Vintervitt

Termometern visade på -5 grader inomhus när vi kom ut i fredagskväll. Brr... Tur att kaminen värmer upp åtminstone ett rum relativt fort. Nästa helg skall vi hämta de nya innanfönstrena till köket och lilla farstun. Kanske att det kan höja upp temperaturen något? Snickaren som skulle komma och titta lät hälsa att det var för mycket snö, han kommer till våren, eller om det skulle töa. Och det hade han rätt i. Vitt och vintervackert var det verkligen.






 I kallfarstun var det ett imponerande istäcke på fönstrena:


Helgens skogspromenad bjöd på en tjusig tjäder som flög upp från en gran.  Roligt med vintern, att man kan se spår efter alla djur. Älgar hade pulsat runt på tomten, och vildsvin hade spatserat runt på grannens tomt. En räv hade gått framför mig i skogen.
Djurens spår, och mina.
Helgens bakslag var att den spis vi köpte och fraktade till stugan visade sig vara på 240V istället för på de 400V som krävs. Suck, blir till att göra om och göra rätt.

fredag 19 november 2010

Färgarmästarens stuga

Damen med geten berättade att vårt torp från början byggdes av (för?) färgarmästaren vid det färgeri som låg i den lilla byn i närheten. Färgeriet, tillsammans med beredning av bomullstyg och vadmal av fårull, var delar av den för sjuhäradsbygdens så typiska textilindustrin. Trevligt med lite historia, tycker jag. Granndamen lovade att komma förbi någon gång, och berätta mer om byn och torpet. Det ser vi fram emot.

Intressant besök blir det också nästa helg, när vi lockat dit en snickare från bygden. Han lär vara bra på gamla hus och byggnadsvård. Äntligen skall jag få ställa mina tusen frågor!

söndag 14 november 2010

Gräva

På vägen till torpet stannade vi till på Rångedala plantskola och köpte två krusbärsbuskar (Hinnonmäki, röd), en pion (Alexander Fleming) samt en vildkaprifol (Lonicera periclymenum). Helgen innebar grävning.
Två spretiga små krusbärsbuskar.
En pion från ovan. Helt nedklippt, men titta på de små rosa knopparna!

Komposten flyttades från ett fack till ett annat. Hoppas grävningen sätter sprätt på nedbytningen.

 Projekt gräva ut vid grunden påbörjades också.
Före-gräsnivån naggar på kanten.
Efter-1 dm jord är bortgrävd.


Frågan är vad vi gör med det utgrävda lilla området nu. Hur får vi marken att hålla sig på den nivån? Jag kunde kika in med en ficklampa och se att syllstocken (eller snarare syllplankan) var lite rutten just där marknivån varit hög. Såg också att huset vilar på torpargrund, inte mullbänk. Frågan är vad man gör med det som är ruttet?

Det lilla körsbärsträdet, som nyligen slapp det gråa spiralplastskyddet som satt alldeles för hårt åt, fick en luftigare vinterskrud. Får se om hararna låter det vara. Och få se om det blivit för rötskadat under det gråa skyddet, eller om det går att rädda.



Vi fick en pratstund med getens ägarinna också. Hon berättade att getter bara toppar gräset. Får däremot, mumsar i sig det mesta.


tisdag 9 november 2010

Ute faller snön...

...men i min hjärna spirar allsköns grönska: kaprifol, stormhatt, stockrosor, små malvor... Nu, när vi haft torpet i ett år, har jag gripits av trädgårdsfeber. Rabatter skall fyllas, spaljéer skall byggas, buskar skall planteras. Trädgården skall fyllas av blomsterdoft och surret av bin. Blomsterodlingar skall prunka - det faktum att vi inte har annat än handvattenkanna är bortträngt. Blomsterböcker plöjes på nätter och kvällar, listor skrives. Sol och vindförhållanden beaktas, rabattfuktighetsmöjligheter likaså. En vinterstängd plantskola har lovat hålla öppet för oss på lördag - besatthet måste bejakas.

tisdag 2 november 2010

Svenska Byggnadsvårdsföreningen...

...får en stjärna i kanten för sin utmärkta frågelådaservice. Jag mailade följande fråga:

Rubrik:
Dränering/utgrävning

Fråga:
Har ett gammalt torp, som ligger på en sluttande tomt. På den östra delen av stugan, den del som ligger högst, ligger en dryg meter av fasaden nästan i nivå med den omgivande marken. Resterande delen av fasaden vilar på synbar torpargrund på denna sida. Jag tycker mig ha kunnat se på gamla foton, att det även då var en mycket liten nivåskillnad på den del av huset som jag pratar om. Min fråga är om man bör göra något åt detta? Tycker mig se att locklisten där är lite fuktig efter regn, vilket kan bero på att vattbrädan längst ned inte lutar fullt så mycket som den borde. Var hittar jag information om hur man tänker vid eventuell utgrävning?


och fick följande dag detta svar:

Man bör ju ha åtminstone 10 cm mellan marken och panel eller timmer och närmaste 1 - 1,5 m mot väggen bör det finnas lutning ut från väggen. Det behöver inte vara mycket men något bör det vara. Om du inte har större problem än att locklisten är fuktig efter regn kan det antagligen räcka att handgräva bort den jord som med tiden har vallats upp mot väggen enligt de riktlinjer jag skrev ovan, ytterligare dränering borde inte behövas om det i övrigt är en sluttande väldrenerad tomt. Litteraturen om byggnadsvård slarvar ofta över sådana här saker tyvärr. En bok som är vederhäftig om än inte helt "byggnadsvårdsanpassad" är 'Bygga grund' av Per Hemgren från ICA bokförlag. Jag har för mig att det också finns en utgåva som heter något i stil med Vatten, avlopp och dränering i samma serie men hittar inte mitt eget exemplar just nu så jag kan missta mig.

Svarare:
Magnus Henriksson


Är det inte fantastiskt att det, ett knapptryck bort, sitter intresserade personer och svarar på alla möjliga och omöjliga husfrågor? Så nu vet vi, lite handgrävning längs med en del av fasaden kanske räcker. Lite lurigt dock, att den närmaste metern från väggen lutar svagt - MOT väggen. På något sätt strider torpets placering, i en sluttning, mot allt jag förstått om naturliga möjligheter till dränering...


måndag 1 november 2010

Osorterade tankar om getter

Jag fick en idé om att be att få låna in en get nästa sommar, så att den kunde beta av ängen som vi tänkt slåttra för att öka blomstringen. Geten kunde få vara tjudrad vid ett långt rep (äter getter rep?) och gå runt och mumsa i sig allt högt gräs. Men sedan tänkte jag att geten förmodligen äter de eventuella blommor som trotsar det höga gräset, och därmed minskar chansen till fröning (nytt verb).  Jag vet inte om geten skulle hjälpa eller stjälpa.

Vad tror ni, bra eller dålig idé?

söndag 31 oktober 2010

Trädgårdshelg

När vi kom till torpet i fredagskväll var det becksvart ute. Alla som varit ute i skogen en mörk kväll vet hur mörkt det kan vara. Och tyst. Andäktigt tyst. Vi hade just kört förbi en stor älg som stod och betade vid vägkanten. Lite overkligt när den den plätsligt lystes upp av strålkastarna. Älg och mörker. Spännande.

Helgen inleddes med en lång skogspromenad. Eftersom det är höst och lite ödsligt, passade jag på att titta närmare på två andra torp i skogen. Det bruna är intressant med sin obehandlade fasad. Bägge torpen hyrs av sommargäster, och bägge är lite eftersatta vad gäller underhållet på husen med rötskadade fasader och chanserade fönster. Däremot har de bägge två fina, riktigt prunkande trädgårdar. Jag tycker det är lite sorgligt dock, när hus hyrs ut, att inte ägarna ser efter dem bättre. Trots allt är ju dessa små stugor ett kulturarv, som inte får försvinna.




Obehandlad (tjärad?) fasad och ljusblå karmar - intressant och ovanligt.

På väg hem till oss, en lång vindlande stenmur som en gång förband två torp.
 Här kommer två trädgårdsfrågor: vad är detta för fin, röd buske med röda bär på?



Och vad är detta för litet träd? Jag tror att det är planterat, eftersom det har en liten taperemsa runt stammen.





Ett litet trädgårdsprojekt blev det också: en gammal (sjuklig) syrenhäck togs bort

Här skall det planteras krusbär till våren.
 och ett litet trädgårdsland anlades:


Detta lilla land tog flera timmar att gräva, men det var en trevlig sysselsättning. En gammal kamin uppenbarade sig ur djupet. Och stenar i mängd - inte konstigt att vi har så fina murar runtomkring oss.
Vid sidan av landet ser det ut så här:

Här är tanken att bygga någon form av ribbspaljé, alternativt sätta klättertrådar mellan marken och fasadkanten - för att på så sätt få någon klätterväxt att dölja plintverket. Det blir till våren.

Varför är det så mycket tegelskärvor i jorden? Finns det ett syfte? Dränering?
Och så mössen: i farstun satt en död mus i fällan. Inte bara död, utan också uppäten! Av sina muskompisar?! Är möss kannibaler?

tisdag 26 oktober 2010

Mjöldaggsangrepp

På vägen hem från torpet stannade vi till vid Blomsterlandet i Lockryd på väg 27. Jag slank in med en kvist av syrenbersån - den som i somras började få bruna skruttiga blad på ett oroväckande sätt. Söndagspersonalen tog min kvist och satte den i vatten. Dagen efter ringde den trevlige trädgårdsmästaren Jerry och berättade att syrenen var angripen av svamp (mjöldagg). Sommaren 2010 var tydligen perfekt ur svamputvecklingsperspektiv. Det är inte luftfuktigheten, utan värmen som får svampen att frodas. Jerry sade att vi skulle vara noggranna med att ta bort alla angripna blad och frakta bort dem, eller slänga dem i skogen. Detta för att svampen inte skulle kunna få ännu mer fäste. Vid svampangrepp kan man bespruta busken, tidigt på sommaren och därefter på högsommaren, med ett svavelpreparat som heter Kumulus. Fin service från Blomsterlandet, tycker jag!

måndag 25 oktober 2010

Regn var ordet

Ordet för helgen var regn. På härsan och tvärsan, på alla ledder. Intressant hur mycket det kan regna, egentligen. Ett bra tillfälle att inspektera husets svaga regnpunkter. Jag lokaliserade ett parti av fasaden, där locklisterna på något sätt var längre än själva panelen, och därmed låg emot vattbrädan - som i sin tur var för plan så att vattnet inte rann av direkt. Måste åtgärdas. I övrigt känns det bra - taksprånget skjuter ut en bra bit utanför fasaden så det är inte så mycket regn som kommer åt. De visste vad de gjorde, de gamla husbyggarna.

Vattnet skall bort från huset. Här på fina gamla nockpannor.


Mössens storhetstid har börjat... I kallfarstun syntes spår. Jag har inte tänkt på vilka rovdjur möss egentligen är, men de hade varit och gnagt på bl.a. diskborsten, en träslev och hälkappan på mina gympaskor. Musfällan hade slagit igen, men musen hade visst slunkit undan och korvbiten var kvar. För övrigt skördade regnovädret ett litet musoffer, som hade drunknat i vattentunnan. Vi har en elektrisk musskrämmare (TopoStop) i köket och på vinden. Effekten är tveksam. Två möss hade gått i fällor på vinden, samt att jag hörde en som kilade över kökstaket. Däremot har jag inte sett några spår inne i bostadsutrymmena ännu. (Förra året fångade vi dock några i köket.) Skall skaffa ytterligare en elektrisk variant och placera i kallfarstun, så får vi se. Måste ändå säga att min musrädsla minskat, bara på ett år.

Kylskåp och diskbord flyttades tillbaka till den del av hallen där golvet målats i grått. Såg fint ut. Jag begrundade det gamla skruttiga hallgolvet som fortfarande täcker halva farstun, och föreställde mig att vi skall byta ut det mot ett äldre golv i bättre skick. Funderar på att lägga in en annons i BT (Borås Tidning). Sedan föreställer jag mig en röd och vit ripsmatta på det hela, så är jag nöjd.

Lotten, här tre bilder på husgrunden. Tre olika väderstreck, du kan se vilken höjsskillnad det är på den omgivande marken:



Notera hålen mellan blocken på den sista bilden. Jag förmodar att det "skall vara " så? Ventilation?


Skall vi tro att det är en torpargrund?

För övrigt kan jag säga att en kamin är grejen, om man snabbt vill få upp en god värme, kyliga höstdagar! Från 4 grader till nästan 30 (!) grader på några timmar. En bra investering.

onsdag 20 oktober 2010

"Snickarglädje och blomdoft"


Så här i hösttider vill jag gärna prompta en fin liten bok, "Snickarglädje och blomdoft" av Liselott Jarnerup Nillson. Mycket inspiration för dig som är sugen på snickarglädje, eller bara vill titta på fina färgsättningar av hus.

onsdag 6 oktober 2010

Se om ditt hus

Nu har även jag, sent omsider, sett TV-serien Se om ditt hus (från UR). Några saker fascinerade mig mer än andra, bl.a. hur blyinfattning av fönster går till. Jag har aldrig varit så förtjust i denna typ av dekorerade fönster, men jag tyckte att hantverket var helt fascinerande. Timring och golvplanktillverkning är alltid intressant. Hur lätt och precist svängde de inte sina små yxor? Slutligen, kakelugnmakerskans drejning - tänk att det är så enkelt, jordnära och ändå så raffinerat hantverk bakom kakelugnar.

Alla kunniga hantverkare är mina idoler!

måndag 4 oktober 2010

Hösthelg

Efter en intensiv arbetsvecka var det skönt att komma till torpet i fredagskväll. På vägen såg jag en räv. Eftersom jag tycker att vägen fram är så fin, försökte jag fånga den på film:

Och nej, jag körde inte över katten.



Hösten har kommit på riktigt. Löven föll oavbrutet, vinden ven och färgerna var orangea och bruna. 
Det var kallt på kvällen. Som tur var kunde jag lägga ett fårskinn i sängen, och tillsammans med raggsockor blev det riktigt drägligt.


På lördagen fortsatte projekt skrapa dörr. Nu är bägge sidorna klara, men karmen och lite detaljer återstår. Jag vill ha den herrgårdsgul på sidan som vetter mot farstun, men har inte bestämt om sidan mot köket också skall få vara gul. Sex timmars skrapande blev det i alla fall. Det är kontemplativt och härligt att få fram profiler och detaljer som förut varit täckta av tjock färg.


Ute sågade jag ner några små träd bakom ladan. Tog också fram  lien och slog lite gräs. Det var rätt kul, även om jag inte är säker på att min teknik är fulländad... Om inte A tar sig an ängen nästa sommar, gör jag det.



Funderade på ny färg till dassdörren.
Herrgårdsgul, kanske?

 Funderade också på listerna på ladans ena vägg, varför det ser ut som det gör. Ombyggt?
Delen till vänster är dasset. Men ovanför, varför ser det ut så med locklisten?


Hann också med en lång springtur på skogsvägarna och slutstrykningen av gråa golvet.

På söndagen kom Camilla och hjälpte mig att ordna i rabatterna. Hon rotade fram en pion ur bladmassorna liksom små malvor i rabatten. Jag fick också veta att jag har en kaprifol och en stäppsalvia. Sedan tidigare har jag lokaliserat smårosor, rubeckior och lavendel. Nu grävde vi om i landen, lade till ny jord och gödsel och flyttade om blommorna lite. Ner i jorden åkte lökar i mängd. Vi får väl se vad haren och sorken lämnar kvar...
Nyupptäckt liten pion.


Malvor!
Flotta, individuellt förpackade lökar från en snäll kollega. Kolla in www.botanicus.nu




Här skall det komma pingstliljor, om jag får bestämma.
Innan jag for hem fick jag tummen ur och spikade ihop ett nytt litet lock till källan. Det är ingen jättebra lösning, eftersom träet blir blött och ruttnar. Vi funderar på att ta två stora platta stenar och lägga över, och montera en handpump på dessa på något sätt. Nästa år.
Många svordomar utgöts under spikandet. Vi måste köpa en större hammare.


Inga direkta spår av möss inomhus, men korvbiten som suttit i ena fällan var borta... Och i ladan hade de gnagt sönder en av madrasserna till solstolarna...

På vägen hem fotade jag en sån fin liten stuga längs vägen. Man kör förbi tre sådana på vägen till torpet, men jag har aldrig sett någon där. Hoppas att någon tycker om och tar hand om dessa fina hus.
Huset har i alla fall en stor huv...